klockan är nu tio i tre på natten, när jag börjar skriva på det här..
och jag har precis slösat ca tre timmar av mitt liv av att kolla på en film som heter Dear John, och jag tyckte inte den var särskilt bra heller..
och sen gick jag ut och tog en cigg, och det var helt stjärnklart.. och fullmåne..
tänker på när jag var liten, hur jag hade värsta planen på att jag skulle bli astronaut.. jag visste allt om universum (jag trodde jag visste allt iallafall) att sputnik var den första satelliten i rymden, att hunden Lajka var den första levande varelsen som människor skickade ut i rymden, som senare lämnades att dö där och att Neil Armstrong var den första som gick på månen.. jag lärde mig om planeter, stjärnor och allting däremellan. och jag hade den här drömmen så länge, jag tror jag slutade drömma den nån gång i högstadiet..
och kolla på mig nu, var är jag nu? ingenstans..
det är klart jag ska börja plugga teckenspråk, och jag kommer flytta hemifrån för att bo på internat, och "allting kommer ordna sig"..
men hur länge kommer det vara "ordnat"? för jag känner mig själv tillräckligt väl, så jag slutar inte oroa mig för att jag kommer förstöra för mig själv, som jag alltid har gjort på grund av mina "problem" av impulsivitet, koncentrations svårigheter och alla andra svårigheter som jag har..
jag är så trött på det här, trött på mig själv... trött på att ha ADD.. jag känner mig bara så jävla ensam, missanpassad..
är vilsen och jag vet inte vad jag ska göra för att hitta rätt. det är nog därför som jag gör som jag gör, och är som jag är just nu.. allting för att glömma bort mig själv en stund, bli någon annan..
Love & Rockets
Moa